19:34
Hur det gick att fika
Innan jag gick dit var jag super nervös och när jag kom in också. Men jag hade bestämt innan vad jag skulle beställa, som var en kanelbulle, en juice och en grönt te. När jag kom in så stirrade folk, som vanligt. Har de inget hyffs? visst man kan kolla, men att följa någon med blicken är inte okej hela vägen från dörren till kassan. Jaja, är van nu.
Sen när vi väl satt i "båsen", de har gjort i ordning som små bås av soffor så man kan sitta ifred,Det är super mysigt, ja i alla fall när vi väl satt där så kändes det bra. Lixom bulle hemma eller bulle ute? Dessutom var den liten, mycket mindre än de man köper från tex ica. Jag fick inte i mig hela juicen, men jag ser inte det som ett misslyckande. Det var bra gjort att bara vara ute och äta. Som jag inte gjort så länge jag kan minnas, har inte ätit ute heller, inte ens en sallad på över ett år också, om jag inte minns helt fel. Bara druckit kaffe eller te om jag varit med någon kompis, kanske en frukt om jag varit tvungen. Man tror att det ska vara hemskare än vad det egentligen är, så testa det är inte farligt. Blir man inlagd är det oftast fika träning där, men då är det ju bättre att sitta ute och fika? Med sällskap av någon man känner sig trygg med och man tycker om.
Frågan om hur länge jag "snålat" med mat. Jag anser inte mig själv som sjuk, utan plågat min kropp för att bli en vacker "snöflinga" som jag brukar säga. Vilket betyder smalast av alla. Den ouppnårliga personen, som ingen annan skulle lyckas vara. Jag trodde att jag var stark när jag klarade att inte äta på flera dagar och sedan kanske åt ett halvt äpple om dagen. Medans alla andra tryckte i sig mat 6-7 ggr varje dag. Men det var jag inte. Jag var bara dum, jag har fortfarande dumma tankar. Men det är dom som ska bort. Det finns inget annat, varför ska man döda sig själv långsamt? Det är som att bestämma sig för att sluta gå på toa. Det finns saker alla människor måste göra för att överleva, och det är att äta,dricka och allt annat självklart. Hjärnan lurar oss, vi som har anorexia. Det är ett monster som sitter på axeln och bestämer över oss. Varför ska vi låta någon annan bestämma över oss? Ja det är en bra fråga, för den är så stark. Men jag ska kämpa, är ni med mig?
Vi kan kämpa tillsammas, jag tänker på alla er därute som har det lika jobbigt, för de är det verkligen. Ena dagen tänker man "normalt" andra dagen är man inne i de "anorektiska" tankarna. (skriver man det så, jaja) Jag ska slå bort dem, hur jobbigt det än är. Jag vill leva! Det kan ta lång tid och jag kommer kanske falla på vägen, men då ska jag ställa mig upp igen och spotta monstret i ansiktet och säga "lurad, jag tänker fortsätta".
Hehe, ja jag är konstig. Men anorexia är konstigt. Mycket svår att förstå sig på.
Ingen bild nu, får bli mer sen :)
Ha en trevlig fredag kväll, jag har tagit ångesdämpande och ska slå iväg tankarna nu på kropp och mat. Jag vill ha en bra fredagskväll hemma sittande i soffan framför lets dance på tv. kram så länge
Innan jag gick dit var jag super nervös och när jag kom in också. Men jag hade bestämt innan vad jag skulle beställa, som var en kanelbulle, en juice och en grönt te. När jag kom in så stirrade folk, som vanligt. Har de inget hyffs? visst man kan kolla, men att följa någon med blicken är inte okej hela vägen från dörren till kassan. Jaja, är van nu.
Sen när vi väl satt i "båsen", de har gjort i ordning som små bås av soffor så man kan sitta ifred,Det är super mysigt, ja i alla fall när vi väl satt där så kändes det bra. Lixom bulle hemma eller bulle ute? Dessutom var den liten, mycket mindre än de man köper från tex ica. Jag fick inte i mig hela juicen, men jag ser inte det som ett misslyckande. Det var bra gjort att bara vara ute och äta. Som jag inte gjort så länge jag kan minnas, har inte ätit ute heller, inte ens en sallad på över ett år också, om jag inte minns helt fel. Bara druckit kaffe eller te om jag varit med någon kompis, kanske en frukt om jag varit tvungen. Man tror att det ska vara hemskare än vad det egentligen är, så testa det är inte farligt. Blir man inlagd är det oftast fika träning där, men då är det ju bättre att sitta ute och fika? Med sällskap av någon man känner sig trygg med och man tycker om.
Frågan om hur länge jag "snålat" med mat. Jag anser inte mig själv som sjuk, utan plågat min kropp för att bli en vacker "snöflinga" som jag brukar säga. Vilket betyder smalast av alla. Den ouppnårliga personen, som ingen annan skulle lyckas vara. Jag trodde att jag var stark när jag klarade att inte äta på flera dagar och sedan kanske åt ett halvt äpple om dagen. Medans alla andra tryckte i sig mat 6-7 ggr varje dag. Men det var jag inte. Jag var bara dum, jag har fortfarande dumma tankar. Men det är dom som ska bort. Det finns inget annat, varför ska man döda sig själv långsamt? Det är som att bestämma sig för att sluta gå på toa. Det finns saker alla människor måste göra för att överleva, och det är att äta,dricka och allt annat självklart. Hjärnan lurar oss, vi som har anorexia. Det är ett monster som sitter på axeln och bestämer över oss. Varför ska vi låta någon annan bestämma över oss? Ja det är en bra fråga, för den är så stark. Men jag ska kämpa, är ni med mig?
Vi kan kämpa tillsammas, jag tänker på alla er därute som har det lika jobbigt, för de är det verkligen. Ena dagen tänker man "normalt" andra dagen är man inne i de "anorektiska" tankarna. (skriver man det så, jaja) Jag ska slå bort dem, hur jobbigt det än är. Jag vill leva! Det kan ta lång tid och jag kommer kanske falla på vägen, men då ska jag ställa mig upp igen och spotta monstret i ansiktet och säga "lurad, jag tänker fortsätta".
Hehe, ja jag är konstig. Men anorexia är konstigt. Mycket svår att förstå sig på.
Ingen bild nu, får bli mer sen :)
Ha en trevlig fredag kväll, jag har tagit ångesdämpande och ska slå iväg tankarna nu på kropp och mat. Jag vill ha en bra fredagskväll hemma sittande i soffan framför lets dance på tv. kram så länge
Kommentarer
Postat av: Milla
Ungefär så skulle jag också beskriva mig. Smalast av alla. Tycka man är duktig för att man kan stå emot medan alla andra gör sig feta & inte ha karaktär. Det är så så sjukt. Tänker på dig!
Trackback
