anorexialife

Fick en kommentar som jag vill skriva lite om. Hur blir man fri från sin "vän" ana. Det finns inget "jag ska klara det hemma" eller "verkligen börja äta nu". Jag har gjort så massor med gånger, vad håller det, en måltid? Tankarna är för starka för att man ska klara det själv, det ända sättet är att ta hjälp av personer som verkligen kan vad anorexia gör mot en. Skicka in en anmälan och ni ger er själva massor av fler år i livet. Men jag säger inte att det är lätt, för det är inte det. Det kommer antagligen vara de västa veckorna av erat liv, i sådär 3-4 veckor. Till att man har vant sig med maten och inte får ont i magen och våran "vän" på axeln börjar synas allt mer svagt och kanske till och med försvinner. Men det tar inte bara några veckor, det kan ta lång tid. Men det är inte omöjligt om man vill. Vill ni fortsätta leva länge till? Då vet ni vad ni måste göra, livet är hårt. Men tyvärr är det sanningen. Usch, tänk om det fanns ett lättare sätt?

Jag ska gå upp nu och göra iordning mig på toaletten, så att jag inte väcker mamma. Måste ju som sagt vakna till innan frukost. Juste, jag har bytt från yoghurt till gröt nu på morgonen. Så, önska mig lycka till. Nytt är alltid svårt, jag ska alltid hålla mig till "samma" mat. Ändrar bara någon ingrediens då och då. Men nu ska jag byta! Har märkt att kall mat gör att jag får jätte ont i magen, så får se om det blir något bättre nu.
Vi hörs senare, kram så länge och var starka där ute.